Upp i masten

Några av båtvännerna i hamnen kände verkligen med mig, så på kvällen efter påmastningen erbjöds sig båtgrannen att bli upphissad i masten. Hon väger ringa 50 kg, vilket är en klar fördel, och visade sig senare även besitta en stor portion av mod. Hängde lugnt längst upp i masten under de 30 minuter vi håll på och joxa för att få fallet på plats igen. Glad kapten igen, men fortfarande ingen energi och ork, så resten för vänta tills kommande helg. Söndagen får bli en vilodag. Stort tack Wanja och Anders.

Påmastning

Fortfarande dåligt med sömn - hostan vill verkligen inte ge med sig. Humöret är därefter och kanske också det som bidrog till att ett av fallen rappades ur efter att masten satts på plats. Ja, ja, bara att ge sig upp i masten - även detta år. Blev riktigt låg, så spände bara de nödvändiga stagen innan jag åkte hem och bäddade ned mig

Påmastning

Så var det dags för påmastning med hjälp av Pelle, vår trygge norrländske kranbilsförare. Men först de sista förberedelserna. Var tidigt i hamn och monterade vindmätare, vindex och VHF-antenn i masttoppen. Båten flyttades till kajkanten och vi monterade vantskruvar och aktersträckare samt förberedda bultar och saxsprintar. Helt nya då gubbarna lite svor över böjda begagnade sprintar vid förra årets påmastning. I år var vi totalt 8 båtar som hängde på "vår" mastning och allt flöt på, hyfsat kan kanske tilläggas. Var en del "nya" som vi fick göra omtag på men vi vara klar med alla åtta på tre timmar. Sedan var det dags att montera de förbannade mastkilarna. Vi har hittills haft en 20 mm och en 10 mm i framkant och två 20 mm kilar i bakkant men varje år haft stora bekymmer med att få dit dem. Och när masten skall lyftas av sitter den som berget och det känns nästan som hela båten vill följa med masten upp. Så i år bytte vi till att i bakkant sätta en 20 mm och en 10 mm, precis samma konfiguration som i framkant av masten.