Släktbesök med trubbel

Vaknade på Arpö till en strålande morgon, dock fasade vi för 30 meter ankarlina (varför det?) som skall upp. Men först, till frukostkaffet, med viss skadeglädje, bevittnade vi en segelbåt som gick på grund i sundet in till Kobryggan. Skadeglädjen, eftersom det var samma segelbåt som höll på att köra av vår ankarlina kvällen innan. Efter en stadig frukost tog vi itu med ankaret, som efter många pustar och stön väl var bärgad. Kurs sattes mot Dragsö, för motor fram till Hasslöbron där broöppning inväntades. Därefter segling upp till Dragsö vilket visade sig vara en välskött hamn. Inför släktbesöket var det dags att proviantera, så vi traskade bort till campingen och tog färjan Axel in till fisktorget i Karlskrona. Samtidigt med att vi var klara ringde Per, Suzanne och Sofie för att meddela att nu var de i hamnen, men det var ju inte vi, så det var bara för dem att vända och komma in till centrum för att hämta oss. Vi installerade släkten och drog upp planerna för middag (valde restaurang). Därefter traskade vi in till centrum till utsedd restaurang. Tydligen har jag inte ärvt något lokalsinne heller för det blev en viss omväg. Väl framme inväntade vi ett bord utomhus och när vi väl fått detta, kom regnet, och därmed inleddes ett dygn med trubbel. Alla utom vi flyttade in, vilket resulterade i en fullständig kaos avseende på beställningar. Efter att vi beställt två gånger av två olika kypare varav den senaste ondgjorde sig över sommarjobbare och deras kryptiska stavning, fick vi till sist drickat, vilket så klart inte var rätt. Nåja, efter några ursäkter korrigerades detta och vi påbörjade en låååånnnnngggg, en väldigt låånnnng väntan på tilltugget form av vitlöksbröd, vilket vi beställt för att jämna ut odörerna inför natten. Efter ett antal irriterade blickar och spydiga kommentarer så kommer helt plötsligt huvudrätten. Men brödet då, ja det hade de så klart missat, så nu fick vi som inte hade vitlök i huvudrätten sova med en vitlöksdoft som inte gick av för hackor. Nu infann sig en stunds tystnad, för hungriga var vi. Ägaren kom åter ut och ursäktade sig och ville bjuda på dessert. Efter modigt övervägande insåg vi att vi inte klarar av fler misstag och att vi inte var villiga att riskera ytterligare några timmar väntande för en dessert, så vi tackade nej och bad om notan. När denna väl dök upp vad det med nya ursäkter, de hade nämligen lyckats slå in fel belopp, så vi fick två utdrag där inte ens summan stämde med notan, dock till vår fördel så vi betalade och gick. Vi traskade hemåt, i alla fall mätta, för en god natts sömn. Ha, tji fick vi - under natten hördes ett märkligt droppande och länspumpen drog plötsligt igång, men ingen evaluering av besättningen gjordes, eftersom vi fortfarande verkade flyta relativt bra. På morgonen löstes mysteriet när vi såg att toastolen hade fyllts till brädden när vattnet hade tryckts in, på grund av att spaken för vattentillförsel stod i fel läge.